En farsa i tiden

Månad: mars 2016 (Sida 1 av 4)

Onsdag 30 mars: Ett batteri av produkter för bättre munhälsa

Jag vet att jag tidigare propagerat för att minska användandet av gifter, till exempel de ämnen som finns i tandkräm. Men samtidigt är det viktigt att det inte får gå till överdrift. Jag kom nyss tillbaka efter en lång och givande konsultation med min tandläkare och flera frågetecken har rätats ut.

Tydligen svänger det runt en del moderna myter att nazisterna använde fluor som lugnande medel och att ämnen i tandkrämen kan användas för grovrengöring. Men sanningen är att många av de här ämnena behövs för en bra rengöring av tänderna.

Jag hade idag flera hål, skäms att säga det, men samtidigt tror jag att det kan vara en nyttig insikt för många: Ja, det är verkligen bra att söka innovation och att utveckla, men det är samtidigt viktigt att ta till sig av de fantastiska framsteg som vi gjort de senaste hundratal åren.

Så här ser ett kraftfullt program för effektiv tandvård ut:

Borsta tänderna 2-3 gånger varje dag, med tandkräm som innehåller fluor. Använd eltandborste minst 2 av gångerna.
Använd munskölj 2-3 gånger per dag – viktigt att det är munskölj med hög fluorhalt.
Använd tandtråd 2 gånger per dag. Gärna tandtråd som impregnerats med fluor.
Använd tandpetare efter varje måltid.
Tugga sockerfritt tuggummi efter varje måltid.

Känns mycket bra! Cooldad för friska tänder!

Tisdag 29 mars: Tandhälsauppdatering

Det har gått fint med detox av tandkrämsgifter! Jag försökte få tag i de konstiga grejerna till egen tandkräm och det blev faktiskt ingen tandkräm alls ett tag. Ett tag funderade jag på om ”kaolin” är någonslags kakao+vanilj-progdukt. kaKAOvanilLIN, men sedan bestämde jag mig för att köra riktigt basic med salt – det var så många som skrev positivt om det. Jag har haft en burk med finaste Maldon Havssalt stående i badrumsskåpet och så har jag bara doppat tandborsten i det och gjort en noggrann rengöring av bissingarna.

Känner verkligen hur kroppen piggnat till livet av mindre gift. Det har börjat göra lite ont i tänderna och tandköttet ibland, men jag tänker att det kan vara de sista gifterna som svettas ut.

Imorgon onsdag skall det bli spännande att träffa min tandläkare och kunna rapportera om nästan två månaders experimentellt användande av alternativ tandrengöring. Tänker att jag kanske kan inleda ett samarbete med tandläkarförbundet och börja utreda vad som egentligen är lämpligt ur ett helhetshälsoperspektiv.

De andra här hemma har varit lite skeptiskt, men så är de ju. Den breda massa är ofta lite långsam att komma ikapp med nytänkande. Men imorgon – när jag i triumf kommer hem fram tandläkaren kommer de nog att tänka om!

Måndag 28 mars: Lite statistik

Bloggar från jobbet idag. Skulle ha kunnat vara sjukskriven idag egentligen efter Trocaderon förra veckan, men jag mycket på att komma tillbaka snabbt till jobbet även efter att man varit svårt skadad. (All respekt för de som känner annorlunda. Jag dömer ingen som behöver lång sjukskrivning – vill inte ha en läsarstorm som i januari 😛 )

Men samtidigt så tyckte Rikard, min närmaste chef och Director of Department for Brand Development of Customizable Features, att jag borde ta det lugnt så jag pysslar om bloggen. Jag testar ett annat tema och gjort lite säkerhetsuppdateringar. Och så har jag tagit en djupdykning i statistiken. Nina har varit jättebra och hjälpsam med det – tack Nina!

Men däremot var det svårt att ut någon statistik att tala om. 99,98 % av trafiken skedde som sagt de första dagarna i januari när jag var lite oförsiktig med att publicera saker som kunde misstolkas av både J4 ti11 1iv3t och Fri 480rt. (Hehe, ni såg hur smart detta var väl? Det gäller att flyga lite under radarn – man börjar ju känna sig som en erfaren och ärrad Internet Warrior vid det här laget!) Och sedan är rätt många av träffarna mina egna (från jobbet, hemifrån och från olika devices) och efter att man räknat bort Palle och Nina så är det kanske unika 4-5 besökare under mars. Vad Nina kunde uttyda så har minst en av dem sökt på el-sadism (ger riktigt dåliga vibbar efter förra veckans erfarenheter…) och ett par nog har sökt efter träningstips om Göteborgsvarvet (men hallå – jag kanske skulle kunna hitta ett partnerskap med Varvet?).

Men som Nina sa, så betyder högkvalitativt material mycket. Det kommer dagsländor som blir populär och så försvinner de lika snabbt. Vem vet… Om några år är kanske Facebook glömt och begravet och Cooldad en av världens största siter… You never know…

 

Söndag 27 mars: Tändsticka som brinner upp helt

Undrar om el-chockerna har satt ännu mer fart på tankarna. Tycker att jag bubblar av kreativitet! Här är nästa idé:

Fler som stör sig på uppbrända tändstickor?

Lägga tillbaka den i asken? Men tänk om den inte svalnat helt och sätter eld på de andra i asken. Och sedan tror man att asken är full, fast egentligen ligger det bara utbrända stickor kvar.

Lägga den i soporna? Samma problem om den fortfarande glöder. Och så bidrar det till sopberget.

Spola av den under kranen och sedan slänga den? Sopberget igen och dessutom slänger man ju med lite vatten i skräpet då och det är ju knäppt.

Lösningen? En tändsticka som brinner upp helt och hållet, verkligen bara blir gas eller rök.

Nu vet jag inte riktigt hur det skall gå till, men kan vi bygga en iPad så måste vi ju kunna bygga en tändsticka som brinner upp helt. Som jag ser är uppfinnarens roll att identifiera problem och tänka ut hur en lösning borde vara. Sedan är det ingenjörernas uppgift att faktiskt konstruera en lösning.

Memo to self: Fråga någon på Department of Usability om de vet någon som kan hjälpa.

Lördag 26 mars: Polisen! Igen!

Haha, så tokigt det kan bli. Har just fått gå hem från polisen och fått reda upp ett missförstånd.

Nejdå, det är inte för bloggen som jag blev hämtad, även om jag hann bli lite orolig. Fortfarande känner jag av sviterna av att vara ett internationellt jagad villebråd för världens åsiktsövervakningsapparat.

Nä, så här tokigt blev det. Igår när jag låg uppslängd på sadistgymnastens brits och han torterade mig med elchocker, så tog jag en selfie att visa för familj, släkt, vänner och kollegor – det är verkligen jättemånga som intresserar sig för behandlingen som jag genomgår. Men samtidigt, för några dagar sedan, så slog jag på någon slags familjedelning av fotoströmmen mellan min telefon och ett par av paddorna där hemma, och kopplade det dessutom direkt till Facebook, Instagram och Flickr. (Oh, yes. Cooldad hänger med.)

Men det blev någon slags rundgång så flera foton spreds sig nästan som ett virus fram och tillbaka mellan de olika kontona och enheterna och medan jag höll på och mixtra fram och tillbaka med detta och försökte stoppa att en massa av mina bästa foton skulle överbelasta hela internet med att sprida sig fram och tillbaka så knackade det tungt på dörren…

Ja, så tokigt det blev. För då visade det sig, fråga mig inte hur, att en av bilderna har hamnat i grupper där det inte alls skulle vara. Till exempel hade det kommit in på Facebook-gruppen för den förskoleavdelning där A gick för många år sedan. Och med ett eget Instagram-konto som hela tiden postade samma foto om och om igen till en grupp som E och hennes tjejkompisar är med i och lägger upp partybilder.

Och det var inte vilket foto som helst –  nej, det råkade vara min selfie från sjukgymnasten, där jag ligger med byxorna neddragna och ett bilbatteri kopplat till rumpan!

Lite pinsamt där! Men jag tror till och med E kommer att kunna skratta gott åt den här historien när hon lugnat sig lite 🙂

Fredag 25 mars: Mer elak-upunktur

Var på en ny behandling idag och ja, det känns nästa som att han som sköter apparaten är elak. Han skrattar liksom när jag ligger och vrider mig i smärtor. Men efter är det ändå liksom som att det spritter i benen – jag behövde spontanspringa i stan (med kostym!) för att det blev sådan fart på benen.

Memo to Self: Ta en elakupunktur hos sadistgymnasten dagarna innan Göteborgsvarvet.

Har försökt övertala L att gå och testa – bara för att se om man äntligen skulle kunna få ett mått på om det är ungefär i de trakterna det är att föda barn. Min gissning är att det är någonstans 120-130 % av att föda barn, dvs omkring 20-30 % starkare smärta med elakupunktur i höften, jämfört med att föda ett barn. Självklart gör olika förlossningar olika ont, men ni som fött barn – om ni vill testa och sedan meddela mig så kan jag föra statistik på det.

Torsdag 24 mars: Sväljbar GPS-tracker

Det kommer nog en dag när vi är ännu mer uppkopplade än i dag, jag är rätt säker på att vi om några år har chip inopererade under huden så att hela jaget kan vara uppkopplat jämt. Och jag kommer att stå först i kön när det är dags för det. Men än så länge är det många som tycker att det är lite skrämmande.

Därav Swallowable GPS!

Under 24 timmar kan du välja att låta dig vara mer uppkopplad. Eller dina barn eller fru. Kanske skall de eller du iväg på något där det är extra bra att enkelt hålla koll på varandra. Säg att ni tar en heldag i London – alla sväljer sin SGPS och sedan kan ni med en app se precis var ni är hela tiden!

Eller om du skall ut och springa och tycker att det skaver med en klocka på handleden eller mobil på armen. Svälj din SGPS och så kan du ändå få resultatet direkt i mobilen eller datorn när du kommer hem!

En liten detalj återstår innan jag och Palle börjar titta på en prototyp:
Hur gör man för att återvinna den? Dag två i London typ. Det är ju inte så miljövänligt att låta den gå ut i avloppssystemet. Men samtidigt verkar det säkert lite otrevligt för många att, hm, leta fram den när den passerat ut.

Men, det är bara en detalj. Kom gärna med idéer! Kanske kan den vara magnetisk och man kan dra upp den ur toaletten med en magnet? Fast det är kanske inte så nyttigt att svälja en magnet?
Låt kreativiteten flöda!

Onsdag 23 mars: Elektroakupunktur

Oh. My. Good!

Jösses vilken upplevelse. En riktigt biffig sjukgymnast slängde upp mig på en brits, drog ned min brallor och satte i typ 1000 nålar i höften och rumpan. Redan det kändes!

Och sedan kopplade han typ in ett bilbatteri till nålarna, flinade lite och drog på ett reglage.

Jag hoppas att det var ljudisolerat för jösses vad jag tjöt! Och efter ett tag landade smärtan lite – och då drog han på mer igen! Så där höll han på några gånger.

Tur att man är smärttålig!

Men kan knappt röra mig.

 

Tisdag 22 mars: Redan bättre!

Jag måste har fantastisk läkekraft – med vila, antibiotika och smärtstillande är läget mycket bättre redan. Och jag har redan varit på mitt första möte med sjukgymnasten.

Egentligen hade jag tid hos sjukgymnast först i nästa månad, men jag hade ett långt samtal med receptionisten och sedan chefen på mottagningen och efter ett tag tror jag det gick fram hur angeläget det är att jag kommer under vård snart. Mitt ”case” är ju speciellt och om jag får hjälp till ett snabbt tillfrisknande så kommer jag att kunna vara med i Göteborgsvarvet. Jag tror att mina argument om hur mycket pengar, krasst räknat, det finns i att komma åt problemen tidigt. Förutom de rent mänskliga värdena. Självklart håller jag med receptionisten om att även de andra i som behöver behandling självklart skall få det – jag menar inte att jag skall gå före i kön, inte på något sätt. Men som sagt lyckades vi lösa det till slut efter att jag fick prata med klinikchefen.

Och det blev ett jättebra möte med sjukgymnasten. Även om han inte sa det rent ut förstod jag att det handlar om att jag är en löpartalang: Jag kan helt enkelt naturligt springa fort och långt, utan att behöva träna mig så mycket som andra behöver. Det är förstås en fantastisk gåva att ha en sådan talang, men nackdelen är att en del muskler inte hinner bli så tränade och då ökar skaderisken.

Jag har fått ett omfattande träningsprogram men ännu bättre är:

Ortopediska inlägg. Självklart borde jag ha ordnat detta redan tidigare. Vem kan förvänta sig att sulor är one-fits-all. Mycket bra att jag skall få det ordnat!

Elektroakupunktur. Mycket spännande! Aldrig hört talas om det, men jag det verkar som en spännande blandning av uråldrig kinesisk visdomsmedicin och ny teknik! Igen var det väntetid, men när jag pratade med receptionisten om att tidigarelägga nu en andra gång så gick det mycket snabbare att hitta en tid redan imorgon.

Måndag 21 mars: Trochanterit

Nu har jag varit på vårdcentralen och bloggsverige kan andas ut. Ryktena om min nära förestående död i höftledscancer visade sig ogrundade! Faran över!

Det är en höftledsinflammation, trochanterit. Vila. Starka smärtstillande, typ Alvedon+ eller Alvedon++. Och så sjukgymnast.

Läkaren skrattade bara när jag frågade om Göteborgsvarvet om en dryg månad. Jag tolkar det som positivt, men lite vimsig av all Alvedon.

« Äldre inlägg

© 2024 Cooldad73

Tema av Anders NorenUpp ↑