Det känns alltid lite speciellt med skottdagen och som ett tillfälle att fira lite extra.

I år gör jag det med att uppmärksamma skottsekunderna. Hur mycket vi än försöker blir nämligen aldrig tideräkningen exakt överensstämmande med solsystemets och jordens nycker. Tanken är att ett år är ett varv runt solen och att ett dygn är ett helt varv som jorden snurrar runt sig självt. På en höft tar det 365,25 dygn för jorden att snurra runt solen. Sedan är ett dygn uppdelat om 24 timmar, en timme är 60 minuter och en minut är 60 sekunder.

Men… Var fjärde år behöver vi lägga till ett dygn – annars skulle årstiderna komma i otakt med kalendern eftersom det tar lite mer än 365 dygn att snurra ett varv runt solen. Nu är problemet liknande med varje dygn – de är helt enkelt inte exakt lika långa och därför har man sedan 1972 lagt till hela 36 sekunder, en åt gången antingen 31:e december eller 30:e juni. Anledningen är att jorden helt enkelt bromsar in, men även speciella händelser påverkar: Glaciärsmältningen tros förkorta rotationstiden med 0,6 millisekunder per sekel och jordbävningen 2004 i Indiska Oceanen stod ensamt för en förkortning av dygnet med 2,7 mikrosekunder!

Nu är det här inte okomplicerat! Hela dagen har vi haft seminarier på de olika avdelningarna på företaget kring problemen som uppstår med dessa skottsekunder. Beslut om att lägga till skottsekunder tas av International Earth Rotation and Reference Systems Service och vi har haft föreläsare på besök idag för att vi på djupet skall förstå problem och möjligheter.

Att lägga till en sekund på alla datorsystem över hela världen är inte en struntsak. Som exempel bröt Intercontinental Exchange samman i 61 minuter den 30:e juni 2015. Intercontinental Exchangesom är föräldraorganisation för en rad börser, bland annat New York Stock Exchange. Vid samma tillfälle hade Twitter, Instagram, Pinterest, Netflix och Amazon problem under runt 40 minuter.

Allt för en enda extra sekund!