Jag måste har fantastisk läkekraft – med vila, antibiotika och smärtstillande är läget mycket bättre redan. Och jag har redan varit på mitt första möte med sjukgymnasten.

Egentligen hade jag tid hos sjukgymnast först i nästa månad, men jag hade ett långt samtal med receptionisten och sedan chefen på mottagningen och efter ett tag tror jag det gick fram hur angeläget det är att jag kommer under vård snart. Mitt ”case” är ju speciellt och om jag får hjälp till ett snabbt tillfrisknande så kommer jag att kunna vara med i Göteborgsvarvet. Jag tror att mina argument om hur mycket pengar, krasst räknat, det finns i att komma åt problemen tidigt. Förutom de rent mänskliga värdena. Självklart håller jag med receptionisten om att även de andra i som behöver behandling självklart skall få det – jag menar inte att jag skall gå före i kön, inte på något sätt. Men som sagt lyckades vi lösa det till slut efter att jag fick prata med klinikchefen.

Och det blev ett jättebra möte med sjukgymnasten. Även om han inte sa det rent ut förstod jag att det handlar om att jag är en löpartalang: Jag kan helt enkelt naturligt springa fort och långt, utan att behöva träna mig så mycket som andra behöver. Det är förstås en fantastisk gåva att ha en sådan talang, men nackdelen är att en del muskler inte hinner bli så tränade och då ökar skaderisken.

Jag har fått ett omfattande träningsprogram men ännu bättre är:

Ortopediska inlägg. Självklart borde jag ha ordnat detta redan tidigare. Vem kan förvänta sig att sulor är one-fits-all. Mycket bra att jag skall få det ordnat!

Elektroakupunktur. Mycket spännande! Aldrig hört talas om det, men jag det verkar som en spännande blandning av uråldrig kinesisk visdomsmedicin och ny teknik! Igen var det väntetid, men när jag pratade med receptionisten om att tidigarelägga nu en andra gång så gick det mycket snabbare att hitta en tid redan imorgon.